Gödsel

Gödsel – En värdefull resurs

Gödsel från hästar och andra djur är en värdefull resurs – men ses ofta som ett problem. Med några enkla steg kan alla som har häst och gödsel bli miljöhjältar samtidigt som både kostnader och tiden för mockning minskar i verksamheten.

Att återföra djurgödsel till jorden är en viktig del av ett regenerativt jordbruk. När gödslet tas om hand på rätt sätt kan det bidra till att bygga upp mikrolivet i marken. Resultatet blir en mer levande jord och friskare beteshagar med högre mullhalt och mer näring.

En frisk jord ger i sin tur näringsrikare mat och bättre foder till våra djur.

För att nå dit behöver vi minska användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel. De slår inte bara mot skadedjur och ogräs, utan även mot många av de djur och växter som behövs för att jorden och växterna ska må bra.

En del av lösningen finns hos våra minsta medhjälpare – mikroorganismerna.

 

Fler mikroorganismer

De mikroorganismer vi arbetar med kallas EM som står för ’Effektiva Mikroorganismer’. Det är en blandning av ungefär 80 olika arter av hälsosamma mikroorganismer. De viktigaste grupperna är fotosyntesbakterier, aktinobakterier, mjölksyrabakterier, svampar och jäst. De samlas in ifrån naturen, är inte modifierade eller manipulerade och återskapas i laboratorieförhållanden.

De effektiva mikroorganismerna skapar friskare platser överallt där de tillförs och har även förmågan att fermentera gödsel. Fermentation är en gammal konserveringsteknik där näring i organiskt material bevaras i stället för att brytas ner och ruttna.

Med EM-tekniken binder de verksamma mikroberna kväve och fosfor i gödslet och hindrar dem från att läcka ut i våra vattendrag och övergöda dem. När det fermenterade gödslet sprids ut på åkermark eller i hagar, aktiveras även det befintliga mikrolivet, själva basen i jordens ekosystem.

Tekniken möjliggör att biomassan växer och det skapas en mer fertil jord med en struktur som har en större förmåga att hålla näringsämnen, vatten och luft. Det bygger mer robusta odlingssystem som bättre klarar extrema väder med torka och skyfall.

Välj ett eller flera tillvägagångssätt

Börja redan i boxen / ligghallen

Tekniken att fermentera allt underlag i boxen, även träcket om man vill, gör att det skapas en friskare miljö som gynnar både hästar och människor i stallet. De hälsosamma EM-mikroberna som tillförs underlaget bidrar bland annat till positiva effekter för hästens hovar och andningsvägar.

I stället för att mocka ur boxen varje dag, vattnas mikroberna ut på underlaget ett par gånger i veckan och ett absorberande vulkaniskt stenmjöl strös ut på de blöta fläckarna. Vi kallar systemet för Eko-Box.

Fördelar Eko-Box:

  • Du kan spara 25–30% i arbetstid
  • Minskar åtgången av underlag med 20%
  • Minskar gödselproduktionen med 20% (mindre halm/strö/torv)
  • Neutraliserar ammoniak
  • Konkurrerar ut oönskade patogener
  • En minskning av flugor
  • Stärker hästens allmäntillstånd, luftvägar & hovar
Bokashilimpa åker

Starta fermenteringen direkt på gödselstacken eller åkern

Gödseln mockas ut från boxar eller ligghallar och läggs i en så kallad Bokashi-limpa. Här varvas gödsel med EM-mikrober och täcks över för en lufttät process. Efter ungefär 8-10 veckor är materialet klart att spridas ut på åkrar, i hagar eller odlingar. (I jämförelse med 1–1,5 år som gödsel normalt ska ligga och brinna) Även gödsel som redan har börjat fermenteras i boxen läggs i en bokashi-limpa.

Att fermentera stallgödsel och annat organiskt material i en “Bokashi-limpa” är en enkel teknik med stora fördelar. Nedbrytningen är snabb, miljövänlig och ger mer näring och mikroliv till jorden jämfört med en gödselstack som tillåts brinna.

Bokashi är ett japanskt ord som betyder” fermenterat organiskt material”. Genom fermenteringen bevaras mer näring och ett rikt mikrobiellt liv i materialet när det återförs till jorden. Metoden är ett sätt att återvinna organiskt material samtidigt som den ökar den mikrobiella mångfalden i jorden.

Bokashi tillför växterna bioaktiva näringsämnen, till exempel naturliga antibiotiska ämnen, tillväxthormoner, vitaminer och aminosyror.

Vattna ut mikroorganismer direkt i jorden

Om du inte har tillgång till fermenterat material men ändå vill stärka mikrolivet och öka jordens mullhalt, kan du tillsätta mikroorganismer direkt i jorden.

Blanda Microferm med vatten i proportionen 1:20 och vattna ut blandningen med en spridare. Om det regnar kan mängden vatten minskas.

För att mikroorganismerna ska kunna etablera sig och föröka sig behöver det finnas organiskt material i jorden som de kan leva av. Det är därför bra att tillföra material som till exempel gräsklipp eller brunnen stallgödsel.

Fördelar med att göra och använda Bokashi:

  • Processen är snabb, endast 8-10 veckor beroende på temperatur
  • Mer näring bibehålls och blir lättillgänglig för jorden
  • Konkurrerar ut patogena arter och minskar sjukdom i jorden
  • Bygger upp biomassa både ovan och under jord
  • Binder 27 gånger mer klimatgaser jämfört med traditionell gödselstack som tillåts brinna.
  • Återvinning av grönt avfall och gödsel och minskad kostnad för borttransportering.

Förutom gödsel kan du även tillsätta annat organiskt material såsom misslyckat ensilage, vass, löv, träflis, klipprester, ogräs, etc. Allt du behöver för att komma igång är Microferm (Effektiva Mikroorganismer). För en optimal process och jordförbättring kan även snäckskalskalk och lermineraler tillsättas.

Materialet måste vara färskt och får inte ha börjat ruttna eller vara brunnet. Det organiska materialet måste innehålla både kol och kväve för att mikroorganismerna ska kunna starta fermenteringsprocessen. Material som innehåller kol är t.ex avfallsklipp och vetestrå. Material som innehåller kväve är t.ex gödsel och fruktrester.

Mängden vatten beror på fukten i det organiska materialet. Torrsubstansen i materialet som ska fermenteras bör ligga mellan 25-50%.

Det är lätt att bygga upp en bokashilimpa med nytt organiskt material som läggs till vart efter presenningen rullas vidare. En bokashilimpa möjliggör en kontinuerlig produktion.

Det går bra att bygga upp en bokashilimpa under hösten och att låta den vila under vintern för att använda på våren.